Den gråaktiga käppen med ett borrat hål i ena änden tolkades redan när den hittades som en möjlig ”alnsticka”, alltså en äldre måttstock.

Den klassiska svenska alnen fastställdes genom en likare (”modell-alnsticka”) i järn från 1200-talet som fanns vid Rydaholms kyrka. Den var cirka 59 centimeter och fyra millimeter lång (närmare bestämt 0,593784 meter). Alnstickor med det måttet användes ända fram till att metersystemet infördes i slutet på 1800-talet. Ett vanligt användningsområde – redan under medeltiden – var att mäta tyg och textilier (se bilden på klädeshandlaren med alnstickan nere till vänster).

Här har vi lagt ett krönt (alltså statligt kontrollerat) alnmått från år 1780 ur våra kulturhistoriska samlingar över käppen. Avståndet från det borrade hålets underkant till käppens spets överensstämmer exakt med alnmåttet från 1780.

Käppen påträffades vid den arkeologiska undersökningen i kvarteret Professorn 1, i lämningarna efter en liten bod som brann kring år 1035 (markerad med ett rött X på planen nederst till höger). Om tolkningen är riktig är detta, såvitt vi vet, Sveriges äldsta bevarade alnsticka. Att måttet stämmer så väl med Rydaholmsalnen tyder på en häpnadsväckande kontinuitet för den svenska alnen, ända ned i vikingatid (i andra länder och områden användes avvikande mått).

Även den här alnstickan har sannolikt använts till att mäta tyg med. I lagret där den påträffades fanns textilfragment, bland annat av grovt ylletyg. Det intressanta är kontexten. Den lilla boden låg på en yta som under hela 1000-talet tycks ha varit knuten till tullverksamhet. Här kan alltså en representant för kronan (en fogde eller tullare) ha haft sin verksamhet. Att medeltidens tullare använde sig av alnstickor framgår av skriftliga källor (se bilden på tullindrivaren till höger). Alnstickan kan alltså ha utgjort en del av den vikingatida tullarens utrustning. Också den svenska byråkratin verkar ha gamla anor.