Veckans föremål

Här ser du ett vikingatida hänglås till vänster och ett yngre och något större cylindriskt hänglås i bakgrunden. Järnålderns och medeltidens hänglåsteknik representerar nog sin tids finmekaniska höjdpunkter.

Inuti låsen fanns en snillrik konstruktion av stålfjädrar som pressades ihop då man drog nyckeln genom en slits i låset, och då kunde man dra loss bygeln. De flesta lås var stora som nutida hänglås, och såg ganska mycket ut som såna också.

Ibland kunde mekanismen vara väldigt enkel, så att låsen nog var ganska enkla att dyrka upp. De hade dock en stark symbolisk betydelse, som ett slags flyttbara sigill, så det tog säkert emot att bryta upp något som var säkrat med ett hänglås. I medeltida landskapslagar står skrivet att en stöld var allvarligare om tjuven efteråt förvarade stöldgodset i ett låst utrymme. Låset var en markering; ett anspråk på äganderätt.

Den stora lerklumpen till höger med ett avtryck av ett cylindriskt lås är en rest från tillverkningen. De olika låsdelarna av järn löddes ihop med mässingslod, inbakade i lerpaket. Tack vare fynd av sådana vet vi att produktionen var lokal och blomstrade i Sigtuna, i synnerhet under 1100-talet.

Frågor? Kontakta gärna Anders Söderberg.